Språktips 8-12

Språktips  8    Förkortningar av substantiv
Språktips  9    ”El agua está fría”
Språktips 10   Cuando eller Cuándo? 
Språktips 11   Några vanliga suffix
Språktips 12   Lite ordkunskap


SPRÅKTIPS 8

I språktips 6 talas om ”smeknamn” som ju ofta är förkortningar av namnet.

Att förkorta substantiv är ganska vanligt, särskilt vanliga är ord som t.ex. la tele för la televisión och la moto för la motocicleta.

Observera att substantivet behåller sitt ursprungliga genus även om det i förkortad form ser ut att ha annat genus, som t.ex. la moto < la motocicleta.

Här följer fler exempel på förkortningar:  

el cumpleel cumpleañosfödelsedag
el profeel profesorlärare
el pinchael pinchadiscosdiscjockey
la bicila bicicletacykel
la expola exposiciónutställning
la pelila películafilm
la milila miliciamilitärtjänst, ”lumpen”

Vad tror du följande förkortningar står för? Och vad betyder de?

el boli    el súper   la depre   la ofi   la poli   el cole   el dire


Svar:

el boliel bolígrafokulspetspenna
el súperel supermercadosnabbköp
la deprela depresióndepression
la ofila oficinakontor
la polila policíapolis
el coleel colegioskola
el direel directordirektör, chef

SPRÅKTIPS 9 

”Vattnet är kallt” heter på spanska ”El agua está fría”. Borde det inte heta
’frío’ eftersom det heter ’el agua’?


Förklaringen är den att ’agua’ är femininum! Det tillhör en liten grupp
feminina substantiv som börjar på betonat a eller ha och när sådana
substantiv ska föregås av bestämd artikel så används formen el.
Detta gäller bara då artikeln går omedelbart före substantivet.
Om ett adjektiv eller annat bestämningsord hamnar emellan används la:
Det heter alltså: el arma, vapnet, men la única arma, det enda vapnet.
I plural heter det alltid: las aguas, las armas etc.

Detsamma gäller obestämd artikel: un agua, un arma etc., men här är
osäkerheten hos spansktalande ganska stor och man ser ofta artikeln una.
Feminina substantiv som börjar på a eller ha men inte har betoningen där
får naturligtvis den feminina artikeln la:
t.ex. la arena, sanden och la hamaca, hängmattan.

Här är ytterligare några feminina substantiv som börjar på betonat a / ha:

 el alavingen 
 el almasjälen 
 el ama de casahemmafrun 
 el aulaskolsalen 
 el avefågeln 
 el hablatalet, dialekten 
 el hachayxan 
 el hambrehungern 

 Hur skulle du översätta följande. Använd glosorna från förteckningen ovan.

1. ett farligt vapen  (farlig = peligroso)
2. samma vapen
3. skolsalen är full av folk  (vara full = estar lleno)
4. de är i den andra skolsalen
5. det är en mycket vacker fågel  (vacker = bonito)
6. en vinge är trasig  (vara trasig = estar roto)
7. en liten yxa
8. jag är mycket hungrig

Svar:
1.  un arma peligrosa
2.  la misma arma
3.  el aula está llena de gente
4.  están en la otra aula
5.  es un ave muy bonita
6.  un ala está rota
7.  un hacha pequeña
8.  tengo mucha hambre


SPRÅKTIPS 10

Cuando eller Cuándo?

Cuando betyder ’när’ både då det skrivs med och utan accent.
När används cuando och när ska det vara cuándo?
Vi börjar med det enklaste: cuándo (med accent) är frågeordet när?
Det används i både direkt och indirekt fråga:
¿Cuándo viene tu padre? När kommer din pappa?
No sé cuándo viene mi padre. Jag vet inte när min pappa kommer.
Det kan följas av vilket tempus som helst, men aldrig av konjunktiv!

Tänk på att alla frågeord har accent: cómo, por qué, dónde, cuánto etc.
(Frågeord kan du öva i både Contexto 1 och 2.)

Problemet blir betydligt större vad gäller cuando (utan accent). Det kan
följas av både indikativ och konjunktiv. Konjunktiv används om handlingen
ligger i framtiden, i annat fall används indikativ:

Mañana cuando venga… I morgon när han kommer …  (presens konjunktiv)
Siempre cuando viene …. Alltid när han kommer …  (presens indikativ)
Ayer cuando vino … I går när han kom …  (preteritum)

’Venga’ är presens konjunktiv av ’venir’. Du kan lära dig mycket om
konjunktiven och öva på formerna i Contexto 2.

Titta på följande exempel och försök förstå skillnaden.
Cuando hablamos con él … = När vi pratar med honom… (i betydelsen:
varje gång/alltid/ när vi pratar med honom). Cuando följs här av verbet i
indikativ.

Cuando hablemos con él… = När vi pratar /ska prata/ med honom (i kväll, i
morgon, nästa vecka e.d). Cuando följs här av verbet i presens konjunktiv
eftersom handlingen ligger i framtiden.

A. Vad betyder de här uttrycken?
1. Cuando llegue a Madrid …           3. Cuando me llamas…. 

2. Cuando llegué a Madrid …           4. Cuando me llames …

B. Komplettera med cuando resp. cuándo och översätt:

1. Llámame ________  vuelvas a Málaga.

2. Empezó a llover __________ estaba trabajando en el jardín

3. ¿_________  empezó a llover?

4. Voy a hablar con ella  _________  tenga tiempo.

5. Yo no sé ___________ empieza la película.

6. Siempre __________ viene, me trae unas flores.

C. Ska det vara viene eller venga?

1. No voy a estar en casa cuando _____________ Juan.

2. ¿Sabes cuándo ___________ ?

3. Siempre está muy cansado cuando ____________ a verme.

4. Esta noche cuando ___________ se lo vamos a decir.              

5. ¿Cuándo ___________ tu amiga?

Svar:

A.  1. När jag/han/hon/Ni/ kommer till Madrid …
     2. När jag kom till Madrid
     3. När du ringer mig … (varje gång du ringer…)
     4. När du ringer mig … (i morgon, nästa gång…)


B.  1. cuando – Ring mig när du kommer tillbaka till Málaga.
     2. cuando – Det började regna när jag arbetade i trädgården.
     3. Cuándo – När började det regna?
     4. cuando – Jag ska prata med henne när jag får tid.
     5. cuándo – Jag vet inte när filmen börjar.
     6. cuando – Alltid när han kommer har han med sig blommor till mig.

C.  1. venga      (Jag kommer inte att vara hemma när Juan kommer.)
     2. viene       (Vet du när han kommer?)
     3. viene       (Han är alltid så trött när han kommer och hälsar på mig.)
     4. venga      (I kväll när han kommer ska vi säga det till honom.)
     5. viene       (När kommer din kompis?)


SPRÅKTIPS 11

Några vanliga suffix.

En maträtt kan vara ’riquísimo’ eller ’buenísimo’, dvs. jättegod, väldigt god.
Genom att lägga till suffixet (ändelsen) ’ísimo’ till ett adjektiv eller adverb
skapar man ett ord som uttrycker en mycket hög grad av en egenskap.
’Es dificilísimo’ betyder  Det är mycket svårt, väldigt svårt, jättesvårt  eller
något liknande. 
Jättelätt kan på spanska alltså uttryckas med ’facilísimo’, något som är väldigt
dyrt
blir ’carísimo’ och något som är mycket gammalt blir då ’viejísimo’.

Observera att sista vokalen i adjektivet/adverbet försvinner: viejo > viejísimo. 
 
 

Suffix används i spanskan mycket ofta för att ge adjektiv, adverb och
substantiv en annorlunda nyans. Suffixen kan vara förminskande,
förstorande, förstärkande, nedsättande eller ge uttryck för känslor.
 

Det vanligaste diminutivsuffixet (diminutiv = förminskande) är -ito, och det
kan också användas för att förstärka och ”visa” känslor. Några exempel: 

Förminskande: casa hus > casita  litet hus;  perro hund  > perrito  liten hund,
vovve

Känslobärande: pobre stackars > pobrecito  stackars liten; abuela mormor >
abuelita lilla mormor.( Namnen Anita och Rosita är diminutivformer av Ana
och Rosa, dvs. lika med ’lilla Anna’ och ’lilla Rosa’)
Förstärkande: pequeño liten > pequeñito  mycket liten;  cerca nära >
cerquita  mycket nära
 

I vissa fall har ordet med suffix fått en annan betydelse. T.ex.
copa = vinglas > copita = ”sherryglas” (mindre glas)

mosca = fluga > mosquito > mygga
 

Även diminutivsuffixet -illo är vanligt, men ord på -illo får ofta en egen betydelse:

chico = pojke; chiquillo = liten pojke, parvel  

cama = säng; camilla = bår

bocado = munsbit; bocadillo = smörgås

Några uppgifter.

A. Hur skulle man med hjälp av suffix kunna säga
a) jättesöt (guapo >);  b) jättemycket (mucho >);  c) jättesäker (seguro >); 
d) jättebillig (barato >);  e) jätteliten (pequeño >)

B.

a) Bolso betyder väska, men vad betyder bolsillo? 
b) Ventana betyder fönster, men vad betyder ventanilla? 
c) Plato betyder tallrik, vad betyder platillo ? 
d) Zapato betyder sko, vad betyder zapatilla? 

Svar:

A. a) (guapo >) guapísimo  b) (mucho >) muchísimo  c) (seguro >)
segurísimo  d) (barato >) baratísimo  e) (pequeño >) pequeñísimo eller pequeñito

B. a) bolsillo = ficka;  b) ventanilla = (bil/tåg etc.)fönster; biljettlucka; 
c) platillo = tefat  d) zapatilla = toffel; sportsko


SPRÅKTIPS 12

Lite ordkunskap…

När man lär sig ett nytt ord är det en bra idé att samtidigt lära sig andra
ord som är besläktade med det nya ordet och att även lära sig motsatsen,
liksom att tänka på om ordet har ”släktingar” i svenskan. Man får på så sätt
lite ”gratiskunskap”.
Använd lexikon och ordböcker så ofta du kan och leta ord…

Parar betyder stanna, stoppa, hejda – och finns också i vårt ’parera’.
Una parada = hållplats, alltså där bussen stannar. Och när vi är på resa i
Spanien kan vi stanna över natt på un parador = hotell, värdshus.
Un parado är en arbetslös person, och arbetslöshet heter paro (estar en
paro
= vara arbetslös).

Contar betyder både berätta och räkna. (Det är ett diftongerande verb,
’jag berättar/räknar/ heter alltså ’cuento’.) Man kan berätta un cuento =
en saga och sätta in pengar på una cuenta = ett konto. (Cuenta har en
mängd betydelser och används i många uttryck, se gärna i lexikon!)
Un contador kan vara en elmätare och contabilidad betyder bokföring,
räkenskaper.

Substantivet ventana, fönster, kommer från samma ord som viento, vind.
På svenska har vi ord som ventilation och ventilera (ventilación, ventilar).
Det blåser heter på spanska hace viento och adjektivet ventoso = blåsig.
Una ventanilla är ett litet fönster, bil-, tågfönster men också biljettlucka
(som ju är ett litet fönster…) Un ventanal är däremot ett stort fönster,
panoramafönster.

När man lär sig adjektiv är det ofta lätt att hitta motsatser (grande-pequeño,
blanco-negro etc.) Motsatsen till limpio (ren) är sucio (smutsig). Limpio finns
i ord som limpiar eller hacer la limpieza = städa, limpiabotas = skoputsare
(se gärna Språktips 3).
Substantivet ’smuts’ heter suciedad och ’smutsa ned’ kan heta ensuciar.

Motsatsen till delgado (smal) är gordo (tjock). Orden finns i verben adelgazar =
magra, banta, och engordar = bli tjock. Gordura betyder fetma.
Alegre (glad) är motsatsen till triste (ledsen). Glädje heter alegría och alegrarse
betyder glädja sig. Substantivet till triste är tristeza (nedstämdhet, sorg),
uttrycket ’bli ledsen’ kan heta ponerse triste eller entristecerse.

Några uppgifter:
A. Vilka ord kan du hitta som är släkt med verbet jugar?
B. Vad är motsatsen till adjektivet alto = hög, och vilka andra ord kan du
komma på som är besläktade med de båda adjektiven?
C. Vilka adjektiv, adverb eller substantiv gömmer sig i följande verb och
vad betyder verben?
1. acercarse  2. resfriarse  3. calentar  4. alejarse, 
5. asegurar  6. emborracharse 7. oscurecer

Svar:
A. juego = spel, lek; jugador = spelare; juguete = leksak

B. Motsatsen är bajo = låg; bajar = gå, köra etc. ned(för); bajada = nedfart mm.

Observera att bajo kan vara adjektiv (låg, kortväxt), adverb (lågt, tyst),
preposition (under) och substantiv (bas(röst), basfiol, minskning mm.)alto =
hög, lång (om kroppslängd); altitud = höjd(nivå); altura = höjd, längd;
altivo = högdragen, dryg; alteza – Su Alteza = Ers höghet; altavoz = högtalare

C.
1. acercarse = närma sig > cerca = nära
2. resfriarse = blir förkyld > frío = kall;  resfriado = förkyld, förkylning
3. calentar = värma (upp) > caliente = varm
4. alejarse = avlägsna sig > lejos = långt bort
5. asegurar = försäkra > seguro = säker
6. emborracharse = bli full (berusad) > borracho = berusad, full
7. oscurecer = mörkna > oscuro = mörk