Språktips 1-7

Språktips 1   Accenter 
Språktips 2   e före ’sc’, ’st’, ’sp’ (Estocolmo)
Språktips 3   Sammansatta substantiv (sacacorchos) 

Språktips 4   ”Vilken rolig film!”
Språktips 5   Genus: el capital / la capital
Språktips 6   Smeknamn
Språktips 7   Gentilicios (nationalitetsord) 


 SPRÅKTIPS 1 

Hur kommer det sig att så många svenskar uttalar det spanska ordet
för ’apotek’ fel? Det heter farmacia och betoningen ligger på andra a,
inte på i. Vet du varför? Enligt betoningsreglerna ska ord som slutar på diftong
(t.ex. ia) ha betoningen på näst sista stavelsen. ’Farmacia’ har tre
stavelser: far / ma / cia /. Två vokaler som bildar diftong står i samma
stavelse.

Det finns en mängd ord som är nästan exakt lika i spanska och svenska
och där det här bekymret med betoningen finns. Det heter industri på
svenska men industria på spanska. Med betoningen på u, alltså.
Lär dig betona de här orden rätt (den betonade vokalen är understruken):

industri      industria           demokrati    democracia         terapi     terapia  
koloni         colonia              tragedi         tragedia              kopia      copia
akademi     academia          komedi         comedia
          

Men ’cafetería’ uttalas ju på spanska med betoningen på i, eller hur?
Och det beror på att man där ”slagit sönder” diftongen och satt en accent
över i. Och där accenten står, där ska också ordet betonas.
Det lustiga med ’cafetería’ är att vi, åtminstone de flesta av oss, på svenska
säger cafeteria, med betoningen på andra e, vilket naturligtvis egentligen
inte är rätt eftersom det kommer från spanskan. Men som så ofta har
engelsmännens uttal påverkat oss. Varför skulle inte ’cafeteria’ betonas på
samma sätt som ’pizzeria’?

Hur som helst finns det en massa ord i spanskan som slutar på ía, med
accent alltså på i och som därför har betoningen där. Det gäller framför allt
en mängd affärer och liknande:

ferretería       järnhandel        peluquería             frisersalong
panadería      brödbutik          carnicería               köttaffär
zapatería       skoaffär             heladería               glassbutik
librería           bokhandel         hamburguesería    hamburgerbar


Några frågor att fundera på: (Svaren hittar du längre ner.)

A. Kan du förklara varför det står accent i följande ord?  

1. bolígrafo (kulspetspenna)  2. árbol (träd)  3. tacón  (klack)  4. autobús  (buss) 

B. Varför försvinner accenten i pluralformerna ’tacones’ och ’autobuses’?

C. Varför är det speciellt viktigt med accenten i  1. habló  och  2. hacía?


Svar:
A. 1.
bolígrafo slutar på vokalen o och skulle därför, enligt huvudregeln, få
betoningen på näst sista stavelsen, alltså på a. Men så uttalas det inte.
Alltså måste man sätta ut accent.

A. 2.
Ord som slutar på konsonant (utom n och s) har ju betoningen på sista
stavelsen. Alltså skulle árbol betonas på o. Men så heter det inte och därför
måste accent sättas ut på a.

A 3 och 4.
Ord som slutar på n och s har enligt regeln betoningen på näst
sista stavelsen. Alltså borde tacón och autobús ha betoningen på a resp. o.
Men eftersom orden inte betonas på det sättet måste accent sättas ut.

B.
I plural kommer det till en stavelse (es) och då behövs inte accent
eftersom huvudregeln då gäller.

C.
Därför att hablo (utan accent) betyder ’jag talar’ och är presens 1 person
singular, medan habló (med accent) betyder ’han/hon/Ni/ talade’ och är
preteritum 3 person singular.

Hacía (med accent) är imperfekt av hacer och kan betyda ’jag gjorde’,
medan hacia (utan accent) är en preposition och betyder ’mot’.
Accenten kan alltså få två ord som stavas lika att få olika betydelser!!

SPRÅKTIPS 2

Varför heter Stockholm Estocolmo på spanska?
I spanskan kan ett ord inte börja på s + annan konsonant, utan man sätter
ett ’e’ framför. Skriva och studera heter escribir och estudiar, och en spansk
snobb är en esnob. Om man känner till detta fenomen kan man ofta ganska lätt
förstå spanska ord som börjar på ’e’. Ta bort ’e’ och titta hur resten ser ut!

”Vi får hoppas att vår esnob har estilo och inte ägnar sig åt att esnifar (sniffa)
utan i stället åt att estudiar och äta espaguetis och lyssna på sin estéreo, det är
mer estimulante och gör att han känner mindre estrés.”


Vad tror du att följande ord betyder? (Svaren hittar du längre ner.)

 1. escena 5. escéptico
 2. estatua  6. espontáneo
 3. estresante 7. esqueleto
 4. eslavo 8. estable

Försök bilda spanska ord med detta ’e’ av följande svenska ord. 

 1. station 5. skandal
 2. skala 6. struktur
 3. speciell 7. strategisk
 4. stadion 8. spionage


 
  
Stockholm heter Estocolmo.  Vad tror du följande namn heter på spanska?

 1. Skandinavien  4. Slovenien
 2. Skåne  5. Strasbourg
 3. Slovakien 


Svar:

 1. scen 5. skeptisk 
 2. staty 6. spontan
 3. stressande, stressig 7. skelett
 4. slav 8. stabil
 1. estación 5. escándalo
 2. escala 6. estructura
 3. especial 7. estratégico
 4. estadio 8. espionaje
 1. Escandinavia 4. Eslovenia 
 2. Escania 5. Estrasburgo
 3. Eslovaquia 

SPRÅKTIPS 3

Du vet kanske att ’abrelatas’ betyder ’burköppnare’ och att ’salvavidas’ betyder
’livboj’. Har du tänkt på hur de orden är sammansatta?

De tillhör en stor grupp substantiv som är sammansatta av ett verb, som t.ex. abrir =
öppna och salvar = rädda, plus ett substantiv i (oftast) plural form, som latas = burkar
och vidas = liv.  Orden betyder alltså ordagrant ”öppnar burkar” resp. ”räddar liv”.
De här substantiven är maskulina och har samma form i singular och plural. 

A.  Vad tror du följande substantiv, som är bildade på samma sätt, betyder?
Ta gärna hjälp av ordlistan härnedan.  (Facit finns längre ner.)  

 1. el sacacorchos  6. el quitamanchas
 2. el lavavajillas  7. el rompehielos
 3. el rascacielos  8. el paracaídas
 4. el parabrisas  9. el cascanueces
 5. el limpiaparabrisas 10. el limpiabotas

B.  Försök bilda ett spanskt substantiv på detta sätt som motsvarar svenskans. (Facit finns längre ner.)

1. snöplog   2. skivspelare  3. stötfångare  4. åskledare   5. flugsmälla  6. fönsterputsmedel  7. bollkalle


Liten ordlista.
 
Verb:                                       Substantiv:
cascar   krossa, knäcka         bota  stövel, känga                  nieve  snö
lavar  tvätta                             brisa  vindpust, fläkt                nuez  nöt
limpiar rengöra                       caída  fall                                  pelota  boll 
matar  döda                            choque krock                            rayo  blixt
parar  stoppa, hejda               cielo  himmel                            vajilla  (mat)servis, porslin
quitar  ta bort                          corcho kork
rascar  skrapa                         cristal  fönster(ruta)
recoger hämta                        disco  skiva
romper bryta                           hielo  is
sacar  ta upp                           mancha fläck
tocar  spela                             mosca fluga
                                                
 Facit – A.                     
  

 1. korkskruv             6. fläckborttagningsmedel
 2. diskmaskin  7. isbrytare
 3. skyskrapa  8. fallskärm
 4. vindruta  9. nötknäppare
 5. vindrutetorkare 10. skoputsare


Facit – B.  
 
1.  el quitanieves    2.  el tocadiscos    3.  el parachoques   4.  el pararrayos
5.  el matamoscas   6.  el limpiacristales   7.  el recogepelotas


SPRÅKTIPS 4 

Ett bra sätt att öva böjningen av adjektiv är att översätta uttryck av typen:
Vilken rolig film! Vilka trevliga kypare!

Man börjar med Qué, sedan kommer substantivet (película), därefter antingen
’más’ eller ’tan’ och sist adjektivet (divertida) böjt efter substantivet.

’Vilken rolig film’ heter alltså ¡Qué película más divertida! eller ¡Qué película tan
divertida!  Vilka trevliga kypare! blir då: ¡Qué camareros más /tan/ simpáticos!

(Det finns många övningar på adjektiv i Contexto 1-2!)

Försök översätta följande uttryck till spanska. Liten ordlista och facit finns.

 1. Vilka tråkiga filmer! 5. Vilka fula möbler! 
 2. Vilka roliga böcker! 6. Vilket litet hus!
 3. Vilken snygg skjorta! 7. Vilka intressanta tavlor!
 4. Vilken konstig grej! 8. Vilken god paella!


Ordlista.

AdjektivSubstantiv
 tråkigaburridoskjortacamisa
 snyggbonitogrejcosa
 konstigraromöbelmueble (m)
 fulfeotavlacuadro 
 god (om mat)rico

Facit. (Man kan alltid ersätta ’más’ med ’tan’.) 

 1. ¡Qué películas más aburridas! 5. ¡Qué muebles más feos! 
 2. ¡Qué libros más divertidos! 6. ¡Qué casa más pequeña!
 3. ¡Qué camisa más bonita! 7. ¡Qué cuadros más interesantes!
 4. ¡Qué cosa más rara! 8. ¡Qué paella más rica /buena/!

SPRÅKTIPS 5

Det kan vara lite svårt ibland att veta om ett substantiv är maskulinum eller femininum.
Oftast förstår en spansktalande vad vi menar även om vi säger eller skriver fel artikel.
Men det finns en del substantiv som är lite ”känsligare” eftersom de har olika betydelse
i maskulinum och femininum. Exempel på sådana är:

el capital          kapital; förmögenhet     no tener mucho capital – inte ha stort kapital

la capital          huvudstad; huvudort     la capital de España – Spaniens huvudstad

el frente           front; framsida               un frente frío – en kallfront; 
                                                                 el frente de la casa – husets framsida
la frente           panna                             arrugar la frente – rynka pannan

el orden          ordning                           por orden alfabético – i alfabetisk ordning

la orden          order, befallning;           obedecer una orden  –  lyda en order

                       orden                               una orden religiosa – en religiös orden    

el parte           rapport;                          un parte meteorológico – en väderrapport

la parte           del                                  la mayor parte – största delen

el pendiente   örhänge                          un pendiente de oro  – ett guldörhänge

la pendiente   backe, sluttning             bajar una pendiente –  gå /klättra/ nerför en sluttning

el papa           påve                                el papa actual – den nuvarande påven

la papa           potatis                            papas fritas – pommes frites (fr.a. i Lat.amerika)

el meta           målvakt                           el meta del Real Madrid – Real Madrids målvakt

la meta           mål, avsikt; målbur        alcanzar una meta – nå ett mål

Det finns en del substantiv som har en maskulin form på -o och en feminin på -a.

1. I vissa fall finns då en skillnad i storlek:  

el cesto(större) korg el barco(större) båt 
la cesta(mindre) korgla barca(mindre) båt

2. Frukter slutar ofta på -a och är feminina, samma ord på -o betecknar trädet:

el naranjo = apelsinträd;  la naranja = apelsin
el manzano = äppleträd;  la manzana = äpple
el ciruelo = plommonträd;  la ciruela = plommon
el cerezo = körsbärsträd;  la cereza = körsbär

SPRÅKTIPS 6 

Precis som i Sverige använder man i Spanien ofta andra namn än de riktiga
på sina vänner och bekanta.

Ofta är det förkortade former av namnet, t.ex.

Dani för Daniel                              Sole för Soledad
Javi för Javier                                Bego för Begoña
Nati för Natividad                                                           

Ibland är namnen mer ”förvanskade” eller helt andra ord som t.ex.

Pepe för José                               Moncho för Ramón                            

Chelo för Consuelo                      Concha för María de la Concepción
Merche för Mercedes                   Suso för Jesús
Quique för Enrique                      Nacho för Ignacio

Vad tror du följande ”smeknamn” står för? 

Susi,  Pepa,  Lola,  Rafa,  Tere,  Paco,  Pili,  Toño,  Manolo

Svar: 

 Susi<  Susana     Rafa< Rafael     Pili < Pilar
 Pepa< Josefa  Tere< Teresa  Toño< Antonio
 Lola< Dolores  Paco< Francisco  Manolo< Manuel

  

SPRÅKTIPS 7

En person som bor i Madrid kallas ’madrileño’, en person från Barcelona ’barcelonés’.

I svenskan finns också särskilda nationalitetsord för några ”stadsbor” som t.ex.
stockholmare och uppsaliensare. Men ofta får vi nöja oss med att säga
linköpingsbo, kirunabo, solnabo osv. Spanskan har betydligt fler ’gentilicios’
(nationalitetsord) än svenskan. (De avser inte bara personer utan också saker
som kommer från trakten.) Här är några exempel:
 

valenciano   <    Valencia
cordobés     <    Córdoba
granadino    <    Granada

Ibland är det svårt att förstå ursprunget, att t.ex. en ’gaditano’ kommer från Cádiz.

Fler sådana:

hispalense      < Sevilla   (även sevillano)
abulense         < Ávila   (äv. avilés) 
porteño           < Buenos Aires    (äv. bonaerense) 
salmantino     < Salamanca   (äv. salamanqués)  
complutense  < Alcalá de Henares   (äv. alcalaíno)

Det gäller inte bara städer utan också andra geografiska områden, t.ex.

manchego     <  La Mancha
tinerfeño       < Tenerife

Kan du gissa varifrån följande personer kommer?

1. gallego 5. toledano  9.  canario
 2. mallorquín 6. ibicenco 10. extremeño
 3. malagueño 7. marbellí 11. compostelano
 4. murciano 8. menorquín 12. torremolinense

Svar:

1. Galicia  5. Toledo  9.  Islas Canarias
 2. Mallorca 6. Ibiza 10. Extremadura
 3. Málaga 7. Marbella 11. Santiago de  Compostela
 4. Murcia 8. Menorca 12. Torremolinos