Språktips 1 Accenter
Språktips 2 e före ’sc’, ’st’, ’sp’ (Estocolmo)
Språktips 3 Sammansatta substantiv (sacacorchos)
Språktips 4 ”Vilken rolig film!”
Språktips 5 Genus: el capital / la capital
Språktips 6 Smeknamn
Språktips 7 Gentilicios (nationalitetsord)
SPRÅKTIPS 1
Hur kommer det sig att så många svenskar uttalar det spanska ordet
för ’apotek’ fel? Det heter farmacia och betoningen ligger på andra a,
inte på i. Vet du varför? Enligt betoningsreglerna ska ord som slutar på diftong
(t.ex. ia) ha betoningen på näst sista stavelsen. ’Farmacia’ har tre
stavelser: far / ma / cia /. Två vokaler som bildar diftong står i samma
stavelse.
Det finns en mängd ord som är nästan exakt lika i spanska och svenska
och där det här bekymret med betoningen finns. Det heter industri på
svenska men industria på spanska. Med betoningen på u, alltså.
Lär dig betona de här orden rätt (den betonade vokalen är understruken):
industri industria demokrati democracia terapi terapia
koloni colonia tragedi tragedia kopia copia
akademi academia komedi comedia
Men ’cafetería’ uttalas ju på spanska med betoningen på i, eller hur?
Och det beror på att man där ”slagit sönder” diftongen och satt en accent
över i. Och där accenten står, där ska också ordet betonas.
Det lustiga med ’cafetería’ är att vi, åtminstone de flesta av oss, på svenska
säger cafeteria, med betoningen på andra e, vilket naturligtvis egentligen
inte är rätt eftersom det kommer från spanskan. Men som så ofta har
engelsmännens uttal påverkat oss. Varför skulle inte ’cafeteria’ betonas på
samma sätt som ’pizzeria’?
Hur som helst finns det en massa ord i spanskan som slutar på ía, med
accent alltså på i och som därför har betoningen där. Det gäller framför allt
en mängd affärer och liknande:
ferretería järnhandel peluquería frisersalong
panadería brödbutik carnicería köttaffär
zapatería skoaffär heladería glassbutik
librería bokhandel hamburguesería hamburgerbar
Några frågor att fundera på: (Svaren hittar du längre ner.)
A. Kan du förklara varför det står accent i följande ord?
1. bolígrafo (kulspetspenna) 2. árbol (träd) 3. tacón (klack) 4. autobús (buss)
B. Varför försvinner accenten i pluralformerna ’tacones’ och ’autobuses’?
C. Varför är det speciellt viktigt med accenten i 1. habló och 2. hacía?
Svar:
A. 1. bolígrafo slutar på vokalen o och skulle därför, enligt huvudregeln, få
betoningen på näst sista stavelsen, alltså på a. Men så uttalas det inte.
Alltså måste man sätta ut accent.
A. 2. Ord som slutar på konsonant (utom n och s) har ju betoningen på sista
stavelsen. Alltså skulle árbol betonas på o. Men så heter det inte och därför
måste accent sättas ut på a.
A 3 och 4. Ord som slutar på n och s har enligt regeln betoningen på näst
sista stavelsen. Alltså borde tacón och autobús ha betoningen på a resp. o.
Men eftersom orden inte betonas på det sättet måste accent sättas ut.
B. I plural kommer det till en stavelse (es) och då behövs inte accent
eftersom huvudregeln då gäller.
C. Därför att hablo (utan accent) betyder ’jag talar’ och är presens 1 person
singular, medan habló (med accent) betyder ’han/hon/Ni/ talade’ och är
preteritum 3 person singular.
Hacía (med accent) är imperfekt av hacer och kan betyda ’jag gjorde’,
medan hacia (utan accent) är en preposition och betyder ’mot’.
Accenten kan alltså få två ord som stavas lika att få olika betydelser!!
SPRÅKTIPS 2
Varför heter Stockholm Estocolmo på spanska?
I spanskan kan ett ord inte börja på s + annan konsonant, utan man sätter
ett ’e’ framför. Skriva och studera heter escribir och estudiar, och en spansk
snobb är en esnob. Om man känner till detta fenomen kan man ofta ganska lätt
förstå spanska ord som börjar på ’e’. Ta bort ’e’ och titta hur resten ser ut!
”Vi får hoppas att vår esnob har estilo och inte ägnar sig åt att esnifar (sniffa)
utan i stället åt att estudiar och äta espaguetis och lyssna på sin estéreo, det är
mer estimulante och gör att han känner mindre estrés.”
Vad tror du att följande ord betyder? (Svaren hittar du längre ner.)
| 1. escena | 5. escéptico |
| 2. estatua | 6. espontáneo |
| 3. estresante | 7. esqueleto |
| 4. eslavo | 8. estable |
Försök bilda spanska ord med detta ’e’ av följande svenska ord.
| 1. station | 5. skandal |
| 2. skala | 6. struktur |
| 3. speciell | 7. strategisk |
| 4. stadion | 8. spionage |
Stockholm heter Estocolmo. Vad tror du följande namn heter på spanska?
| 1. Skandinavien | 4. Slovenien |
| 2. Skåne | 5. Strasbourg |
| 3. Slovakien |
Svar:
| 1. scen | 5. skeptisk |
| 2. staty | 6. spontan |
| 3. stressande, stressig | 7. skelett |
| 4. slav | 8. stabil |
| 1. estación | 5. escándalo |
| 2. escala | 6. estructura |
| 3. especial | 7. estratégico |
| 4. estadio | 8. espionaje |
| 1. Escandinavia | 4. Eslovenia |
| 2. Escania | 5. Estrasburgo |
| 3. Eslovaquia |
SPRÅKTIPS 3
Du vet kanske att ’abrelatas’ betyder ’burköppnare’ och att ’salvavidas’ betyder
’livboj’. Har du tänkt på hur de orden är sammansatta?
De tillhör en stor grupp substantiv som är sammansatta av ett verb, som t.ex. abrir =
öppna och salvar = rädda, plus ett substantiv i (oftast) plural form, som latas = burkar
och vidas = liv. Orden betyder alltså ordagrant ”öppnar burkar” resp. ”räddar liv”.
De här substantiven är maskulina och har samma form i singular och plural.
A. Vad tror du följande substantiv, som är bildade på samma sätt, betyder?
Ta gärna hjälp av ordlistan härnedan. (Facit finns längre ner.)
| 1. el sacacorchos | 6. el quitamanchas |
| 2. el lavavajillas | 7. el rompehielos |
| 3. el rascacielos | 8. el paracaídas |
| 4. el parabrisas | 9. el cascanueces |
| 5. el limpiaparabrisas | 10. el limpiabotas |
B. Försök bilda ett spanskt substantiv på detta sätt som motsvarar svenskans. (Facit finns längre ner.)
1. snöplog 2. skivspelare 3. stötfångare 4. åskledare 5. flugsmälla 6. fönsterputsmedel 7. bollkalle
Liten ordlista.
Verb: Substantiv:
cascar krossa, knäcka bota stövel, känga nieve snö
lavar tvätta brisa vindpust, fläkt nuez nöt
limpiar rengöra caída fall pelota boll
matar döda choque krock rayo blixt
parar stoppa, hejda cielo himmel vajilla (mat)servis, porslin
quitar ta bort corcho kork
rascar skrapa cristal fönster(ruta)
recoger hämta disco skiva
romper bryta hielo is
sacar ta upp mancha fläck
tocar spela mosca fluga
Facit – A.
| 1. korkskruv | 6. fläckborttagningsmedel |
| 2. diskmaskin | 7. isbrytare |
| 3. skyskrapa | 8. fallskärm |
| 4. vindruta | 9. nötknäppare |
| 5. vindrutetorkare | 10. skoputsare |
Facit – B.
1. el quitanieves 2. el tocadiscos 3. el parachoques 4. el pararrayos
5. el matamoscas 6. el limpiacristales 7. el recogepelotas
SPRÅKTIPS 4
Ett bra sätt att öva böjningen av adjektiv är att översätta uttryck av typen:
Vilken rolig film! Vilka trevliga kypare!
Man börjar med Qué, sedan kommer substantivet (película), därefter antingen
’más’ eller ’tan’ och sist adjektivet (divertida) böjt efter substantivet.
’Vilken rolig film’ heter alltså ¡Qué película más divertida! eller ¡Qué película tan
divertida! Vilka trevliga kypare! blir då: ¡Qué camareros más /tan/ simpáticos!
(Det finns många övningar på adjektiv i Contexto 1-2!)
Försök översätta följande uttryck till spanska. Liten ordlista och facit finns.
| 1. Vilka tråkiga filmer! | 5. Vilka fula möbler! |
| 2. Vilka roliga böcker! | 6. Vilket litet hus! |
| 3. Vilken snygg skjorta! | 7. Vilka intressanta tavlor! |
| 4. Vilken konstig grej! | 8. Vilken god paella! |
Ordlista.
| Adjektiv | Substantiv | ||
|---|---|---|---|
| tråkig | aburrido | skjorta | camisa |
| snygg | bonito | grej | cosa |
| konstig | raro | möbel | mueble (m) |
| ful | feo | tavla | cuadro |
| god (om mat) | rico |
Facit. (Man kan alltid ersätta ’más’ med ’tan’.)
| 1. ¡Qué películas más aburridas! | 5. ¡Qué muebles más feos! |
| 2. ¡Qué libros más divertidos! | 6. ¡Qué casa más pequeña! |
| 3. ¡Qué camisa más bonita! | 7. ¡Qué cuadros más interesantes! |
| 4. ¡Qué cosa más rara! | 8. ¡Qué paella más rica /buena/! |
SPRÅKTIPS 5
Det kan vara lite svårt ibland att veta om ett substantiv är maskulinum eller femininum.
Oftast förstår en spansktalande vad vi menar även om vi säger eller skriver fel artikel.
Men det finns en del substantiv som är lite ”känsligare” eftersom de har olika betydelse
i maskulinum och femininum. Exempel på sådana är:
el capital kapital; förmögenhet no tener mucho capital – inte ha stort kapital
la capital huvudstad; huvudort la capital de España – Spaniens huvudstad
el frente front; framsida un frente frío – en kallfront;
el frente de la casa – husets framsida
la frente panna arrugar la frente – rynka pannan
el orden ordning por orden alfabético – i alfabetisk ordning
la orden order, befallning; obedecer una orden – lyda en order
orden una orden religiosa – en religiös orden
el parte rapport; un parte meteorológico – en väderrapport
la parte del la mayor parte – största delen
el pendiente örhänge un pendiente de oro – ett guldörhänge
la pendiente backe, sluttning bajar una pendiente – gå /klättra/ nerför en sluttning
el papa påve el papa actual – den nuvarande påven
la papa potatis papas fritas – pommes frites (fr.a. i Lat.amerika)
el meta målvakt el meta del Real Madrid – Real Madrids målvakt
la meta mål, avsikt; målbur alcanzar una meta – nå ett mål
Det finns en del substantiv som har en maskulin form på -o och en feminin på -a.
1. I vissa fall finns då en skillnad i storlek:
| el cesto | (större) korg | el barco | (större) båt |
| la cesta | (mindre) korg | la barca | (mindre) båt |
2. Frukter slutar ofta på -a och är feminina, samma ord på -o betecknar trädet:
el naranjo = apelsinträd; la naranja = apelsin
el manzano = äppleträd; la manzana = äpple
el ciruelo = plommonträd; la ciruela = plommon
el cerezo = körsbärsträd; la cereza = körsbär
SPRÅKTIPS 6
Precis som i Sverige använder man i Spanien ofta andra namn än de riktiga
på sina vänner och bekanta.
Ofta är det förkortade former av namnet, t.ex.
Dani för Daniel Sole för Soledad
Javi för Javier Bego för Begoña
Nati för Natividad
Ibland är namnen mer ”förvanskade” eller helt andra ord som t.ex.
Pepe för José Moncho för Ramón
Chelo för Consuelo Concha för María de la Concepción
Merche för Mercedes Suso för Jesús
Quique för Enrique Nacho för Ignacio
Vad tror du följande ”smeknamn” står för?
Susi, Pepa, Lola, Rafa, Tere, Paco, Pili, Toño, Manolo
Svar:
| Susi | < Susana | Rafa | < Rafael | Pili | < Pilar | ||
| Pepa | < Josefa | Tere | < Teresa | Toño | < Antonio | ||
| Lola | < Dolores | Paco | < Francisco | Manolo | < Manuel |
SPRÅKTIPS 7
En person som bor i Madrid kallas ’madrileño’, en person från Barcelona ’barcelonés’.
I svenskan finns också särskilda nationalitetsord för några ”stadsbor” som t.ex.
stockholmare och uppsaliensare. Men ofta får vi nöja oss med att säga
linköpingsbo, kirunabo, solnabo osv. Spanskan har betydligt fler ’gentilicios’
(nationalitetsord) än svenskan. (De avser inte bara personer utan också saker
som kommer från trakten.) Här är några exempel:
valenciano < Valencia
cordobés < Córdoba
granadino < Granada
Ibland är det svårt att förstå ursprunget, att t.ex. en ’gaditano’ kommer från Cádiz.
Fler sådana:
hispalense < Sevilla (även sevillano)
abulense < Ávila (äv. avilés)
porteño < Buenos Aires (äv. bonaerense)
salmantino < Salamanca (äv. salamanqués)
complutense < Alcalá de Henares (äv. alcalaíno)
Det gäller inte bara städer utan också andra geografiska områden, t.ex.
manchego < La Mancha
tinerfeño < Tenerife
Kan du gissa varifrån följande personer kommer?
| 1. gallego | 5. toledano | 9. canario |
| 2. mallorquín | 6. ibicenco | 10. extremeño |
| 3. malagueño | 7. marbellí | 11. compostelano |
| 4. murciano | 8. menorquín | 12. torremolinense |
Svar:
| 1. Galicia | 5. Toledo | 9. Islas Canarias |
| 2. Mallorca | 6. Ibiza | 10. Extremadura |
| 3. Málaga | 7. Marbella | 11. Santiago de Compostela |
| 4. Murcia | 8. Menorca | 12. Torremolinos |